bara en massa trevligheter

Idag tog vi våra ben och promenerade till Aungier street 13 för registrering och introduktion på Dublin Business School. Vi hamnade i en väntesal med sisådär 20 röda skinnsoffor fyllda med folk från diverse EU-länder. Därefter följde lite ren teknisk registrering och vi blev forslade till en lektionssal där vi fick lite allmän info. Det var kul, för kvinnan som höll i introduktionen snackade mest om Dublins nattliv, hur man lättast tar sig hem om man är för full osv. Äkta Irlänsk anda, hah.

 

Därefter följde en lunch som spenderades med tre tyskar och en dryg svensk tjej. Ena tysken var rolig för han var bekymrad över att alla gick mot rött i övergångsställena. "In Germany, we would have been PUNISHED for doing this!". Tyskland asså, vilket land, ehehe.

 

Sen fick vi en rundtur på buss, där de visade alla campusbyggnader(de är utspridda i centrum) och lite annat typiskt turistigt. Guiden var rolig. Han var bakfull och kunde inte komma ihåg vad han hade gjort igår.

 

Älskar Irland.

Det är så mysigt med skypedejter. Det känns verkligen som att man är hemma igen. Inte för att jag längtar hem, men man saknar ju alltid sina kära.

Felix ringde förut, lika spexig och rolig som vanligt :*

Hejsan svejsan!

 

Nu har vi spenderat fyra dagar i Dublin och jag trivs så himla bra hittills. Att lämna Julle hemma var jobbigare än jag trott och jag grät konstant från hotellrummet i Linköping till Stockholm. Det var hemskt.

När vi väl kom fram blev vi upphämtade på flygplatsen av vår hyresvärd Daphne. Hon är som en liten extramamma och vår enda kontakt här på ön(hittills).

 

Första dagen var ganska jobbig. Allt blev verkligt så himla fort. Vi satt i soffan med Daphne och pratade med diverse kundtjänster om saker vi var tvugna att fixa och allt blev så himla mycket på en gång. När Daphne gått upptäckte vi att bredbandet inte fungerade(vilket det skulle göra då vi tog över det från föregående ägarna) och vi hade ingen aning om nånting. Just i den stunden ville jag bara hem.

Men efter att ha utforskat staden och blivit lite mer hemma i lägenheten känns allt så himla bra! Och nu ikväll fick vi bredband! Sån lättnadskänsla. Innan har vi gått till närmsta bibliotek för kontakt med omvärlden.

 

Hade jag inte haft en hemsk UVI hade jag varit glad och lycklig, men nu har jag så ont att jag kan fälla en himla massa tårar när det är som värst.

 

Nu ska jag se färdigt på The Beach och sen sova i min stenhårda säng. Det är en resårmadrass utan bäddmadrass. Skönt.

 

I eftermiddag går packet mot linköping, och imorgon vidare till arlanda. Allt hade varit underbart och bra om jag inte hade vaknat upp med världens UVI mitt i natten idag. Det är som att min kropp motarbetar mig.
Tji fick jag när jag sa "Jag får aldrig UVI längre" till Linnea igår. Man ska passa sig för vad man säger.

 

Men, nu tänkte jag sitta här och pimpla vatten och se om det blir bättre tills vårdcentralen öppnar sin telefontjänst. Tänk att resa aslångt med den äckligaste känslan och konstigaste smärtan som finns i hela världen. Nä, det går inte.

 

I övrigt är jag sjukt taggad på att flytta! Inte nervös över huvud taget. Helst av allt vill jag ju att Julius ska åka med, men det blir nog en framtida fråga.

 

Hörs i DOBBLIN GOTT FOLK!

Idag är det 7 dagar kvar tills jag lämnar Tranås. För att fira det har jag idag vakumförpackat en kudde. Lite som ett startskott inför den packning som komma skall. Vet dock ej om jag ska packa ner kudden. Ilandsproblemas.

 

Jag är lite orolig över det vegetariska utbudet i Dublin och idag hittade jag en jättebra hemsida som jag kommer ha mycket nytta av, så för min egen skull länkar jag den här:
http://www.happycow.net/europe/ireland/dublin/

Vi kommer bo i Dublin 2, såg att det fanns flera veganska/vegetariska resturanger där. Kanoners!

 

Jag har massa bilder i min telli att lägga upp, men blogg-appen samarbetar inte riktigt, såattee...
Dessahära bilderna kommer från mitt instagramflöde.