Leht niht bloggin'
Kategori: Allmänt
Mitt i allt panik-stress-plugg som råder just nu (jobbar parallellt på fem olika uppsatser, varav tre har due date inom de kommande två veckorna), har jag väldiga svårigheter med att bli trött om kvällarna. Man har liksom kommit in i ett "vet inte längre om jag är maskin eller människa" stadie. Säger som min svenska klasskompis Mikael; man har lagt i nolife-växeln. Vaknar, går till skolan, sitter i biblioteket, går hem, äter, pluggar, sover.
Så har det i och för sig varit under de senaste månaderna, men nu reagerar jag inte ens när jag kommer in på min 11 timma i skolan. Ändå hinner man inte riktigt med allt som ska göras.
Känner att det ska bli riktigt skönt att åka hem, men det känns så väldigt långt bort. Under kvällar jag inte kan somna ligger jag och detaljplanerar mitt sverigegängs get-together som sker rum dagen efter jag kommer hem. Absolut inget speciellt, bara en extrem-myskväll med "Vi som aldrig gör något" (red. anm. Emelies vänner). Gud vad man lär sig uppskatta sina vänner när man flyttar.
Så har det i och för sig varit under de senaste månaderna, men nu reagerar jag inte ens när jag kommer in på min 11 timma i skolan. Ändå hinner man inte riktigt med allt som ska göras.
Känner att det ska bli riktigt skönt att åka hem, men det känns så väldigt långt bort. Under kvällar jag inte kan somna ligger jag och detaljplanerar mitt sverigegängs get-together som sker rum dagen efter jag kommer hem. Absolut inget speciellt, bara en extrem-myskväll med "Vi som aldrig gör något" (red. anm. Emelies vänner). Gud vad man lär sig uppskatta sina vänner när man flyttar.
